Judendom

Intervju med Annebell Gyllenspetz.

Om du jämför de tre Abrahamitiska religionerna med varandra, vilka skillnader eller likheter kan du se?

– Enligt mig så står islam och judendom mycket närmare varandra än kristendomen och judendomen. Det är många som tror att den kristna tron står närmare men så är inte fallet. Islam och judendom härstammar från samma regioner och samma släkte. Tillexempel så levde Muhammed nära inpå judar hela sitt liv och när han fick sin uppenbarelse tolkade han den på sitt sätt och blev också influerad av den judiska tron.
Man delar även samma åsikter om mat, såkallad ”ren mat”. Båda religionerna har ett speciellt sätt att tillbereda sin mat, det är främst slakten på djur som är viktigast. Inom Judendomen heter den speciella maten Koscher och inom Islam heter det Hallall. Traditionen om matreglerna går långt tillbaka och tros vara en av de saker Muhammed tog med sig från judendomen till islam. Det finns fler traditioner som liknar varandra eller som utförs på exakt samma sätt. Begravningsceremonin utförs på samma sätt inom de båda religionerna.

Hur spelar din religion och tro in på din vardag, hur utövar du din religion?

– Som jag berättade innan är det väldigt att äta ren mat, det spelar en väldigt stor roll i min vardag eftersom jag bara får äta koscher mat. Det är väldigt svårt och dyrt att få tag på Koscher så jag väljer att äta vegetariskt och ibland fisk. Man får göra så gott man kan, alla har inte råd eller kan få tag på koscher mat så man gör det man kan för att hålla sig till reglerna.

Man tänker väldigt mycket på vad man gör och säger hela tiden också. Man får inte baktala folk, inte genera en människa inför andra som inte kan försvara sig. Det är väldigt många regler som ska följas. Man får helt enkelt tänka moraliskt, ” vem vill jag vara?”.

Har du någonsin upplevt svårigheter med att utöva din religion? Har du mött fördomar?

– Man möter hela tiden fördomar lite här och där, när man sitter på ett café så kan man höra andra runt omkring komma med nedtryckande kommentarer. Dom tänker ju inte på att det kanske sitter någon troende bredvid dom. Ibland får jag lust att gå fram till dom och presentera mig, ” hejsan, jag är jude”, bara för att få tyst på dom eller se vad dom säger. Det kan vara väldigt påfrestande, man blir ju indirekt attackerad. Ibland men inte ofta kan folk komma fram till en, folk som man känner och som vet om att jag är troende, och ställa riktigt bisarra frågor. ”Du som är jude, hur kan du tillåta konflikten i mellanöstern?” jag blir helt mållös! Visst jag är jude men jag har inget med det som händer i mellanöstern att göra.

Hur skulle du förklara grunderna inom religionen för en person som aldrig tidigare hört talas om den?

– Det viktigaste för oss judar är inte att tro på gud utan det viktigaste är att vara en god människa och det blir man genom att följa guds lagar och bud. Det allra viktigaste budet är kärleksbudet, ”du skall älska din nästa som dig själv.” För oss kommer tron som ett plus, följ reglerna så kommer allt bli bra. Man kan ju inte tvinga någon att tro. Vi tror på nuet, det är nuet som gäller för det är nu vi lever. Vi tror inte på något liv efter döden eller himmel och helvete och eftersom vi inte vet vad som händer sen är det ingen mening med att leva för något som kanske händer efter att man har dött som i kristendomen.

Vilka traditioner och levnadssätt är viktigast inom judendomen?

– Inom judendomen är alla traditioner viktiga eftersom de binder samman familjer och samfund. Det är en bra känsla att veta att under sabbaten är alla hemma och gör samma sak av samma skäl. Detta är väldigt viktigt inom judendomen att en människa aldrig ska vara ensam, det är en plikt att ta hand om varandra. Och det är just det våra traditioner handlar om.

Om man vill konvertera till judendomen, hur ska man gå tillväga?

– För att du ska kunna bli jude måste du vara övertygad om att det är vad du verkligen vill. Du går till en Rabin och berättar hur du känner. Han kommer garanterat att säga nej minst 3 gånger och ber dig att gå hem och tänka över dit beslut väldigt noga, om du efter det kommer tillbaka och säger att du är helt säker på att det känns rätt för dig och du fortfarande är intresserad kan Rabin säga ja när han ser att du talar från dit hjärta och är ärlig. När du fått din tillåtelse börjar du studera tron och läran, när du senare har studerat klart, vilket kan ta år tills Rabin ser att du är redo, ställs du inför en utfrågning där du visar vad du lärt dig och om du klarar av ett judiskt liv. Du går igenom en ritual och är du en man är du tvungen att vara omskuren och är du en tjej får du läsa en speciell dikt och sedan bli doppad i det heliga vattnet. Men som sagt så måste du vara helt säker på att det känns rätt för dig och att du klarar av att följa religionens lagar och regler.

 ___________________Fakta Judendomen____________________

Judendomen i världen
Majoriteten av judar är bosatta i Israel, USA, Ryssland, Frankrike och andra europeiska länder finns det troende judar. I Sverige är dock inte judendomen en utav de vanligaste religionerna men vi har judiska församlingar runt om i landet, främst i de
större orterna. I Sverige så finns det församlingar i bl.a. Stockholm, Göteborg och antalet judar i Sverige ligger på ca 20 000.

Att vara jude/Att konvertera till judendomen
För att du skall räknas som jude så skall du vara född av en judisk mor. Men det går även att konvertera till judendomen, något som är både tidskrävande och ansträngande, men detta för att man skall försäkra sig om att den som ansöker om att få konvertera verkligen vill detta.

För att rabbinen skall godkänna din ansökan krävs det att du gör den flera gånger. Han kommer de första gångerna säga nej och det är din ihärdighet och glöd för religionen som efter ett antal avslag gör att han godkänner dig. Först efter detta får du lov att börja dina studier och därmed även den första delen utav konverteringen.

Den första delen av konverteringen innebär att man studerar den judiska kulturen, de judiska traditionerna inom religionen, historian, olika delar av den judiska tron m.m. Man får även lära sig grundpelarna av hur det är att leva som jude. Det är först när den rabbin som man utför sina studier för tycker att man är redo som man får inleda den andra delen, nämligen att avlägga en ”tenta” inför Bet Din. (En judisk domstol.)
Efter detta får man genomgå en ritual där man stiger ner i en mikve, ett rituellt bad och efter detta är konverteringen klar för kvinnor men för männen kvarstår en sista ritual, nämligen omskärelsen. Efter detta så räknas man som jude. Dock kan man inte säga att alla judar ser det på samma sätt när det gäller hur man ingår i judendomen. Det skiljer sig i de olika inriktningarna.

Synagogan

Synagogan är judendomens motsvarighet till den kristna kyrkan och den islamska moskén.
själva ordet synagoga kan man översätta till samlingshus vilket syftar på att detta är människornas hus, en sorts samlingsplats för böner, gudstjänster och undervisning och utlärning om judendomen. Detta samlingshuset räknas inte som en helig byggnad på det sättet som synagogan gör. Den judiska synagogan ser mycket olika ut från synagoga till synagoga, men det finns symboler som skall finnas i varje synagoga. Exempel på detta är att alla synagogor skall byggas så att de är riktade mot Jerusalem och att längst fram skall det finnas ett skåp där man förvarar de värdefulla torarullarna. Torarullarna är heliga föremål och de tas om hand med stor försiktighet och vördnad.  Det skall även finnas en tamid en så kallad evig låga som brinner på samma sätt som den i templet. Tamid är ett tecken på att gud ständigt är närvarande. Något som också måste finnas i varje synagoga är läspulpet. Det är också vanligt att det finns en menora i en synagoga, menoran är en slags ljusstake som fungerar som en nationell symbol för det israeliska folket.

Tanakh, böckerna

Den judiska motsvarigheten till bibeln heter Tanakh och i den finns det bl.a. gamla testamentet och de fem moseböckerna. Tanakh är judendomens heliga skrifter. De hebreiska bokstäverna i Tanakh är T som står för Tora, N för Nevim och K för Ketuvim. I Tora finns lagen/läran, i Nevim så finns profeterna och i Ketuvim så hittar man skrifterna. Judendomen har förutom Tanakh ytterligare en helig text som är väldigt betydelsefull, namnet på denna är Talmud. Talmud består av två delar och i Talmud finns lagregler och berättelser om olika händelser som hänger samman med hur buden uppkom. Judarna vänder sig till Talmund när de inte hittar svar på sina problem i Tanakh, där finns lärda rabbinernas diskussioner runt buden och hur man ska leva enligt dem, och de är dessa som hjälper människorna.

Högtider i livet/övergångsriter
Den judiska religionen är full av olika högtider. Det finns både vanliga högtider och högtider som är baserade på milstolpar i livet.
De milstolpar som man firar som högtid inom judendomen gäller främst de olika skeden i livet som en pojke måste gå igenom. Den första milstolpen för pojkar i livet är omskärelsen som sker precis åtta dagar efter födelsen av en pojke. Det är mycket viktigt att veta att kvinnlig omskärelse är något som är absolut förbjudet inom judendomen då detta går emot judendomens principer. Kvinnlig omskärelse är alltså inget som sker inom judendomen.
Vid 13års ålder så får pojken genomgå en bar mitzwa, en pubertetsrit ungefär, och i och med att en pojke genomgår sin bar mitzwa så får han ansvar för sin egen laglydnad, han blir helt enkelt religiöst myndig. Pojken räknas alltså som en vuxen i församlingen och han för läsa i torahrullarna.  I de flesta församlingarna så finns det även en motsvarighet för flickor, den kallas bat mitzwa. Inför dessa ritualer så måste pojkarna och flickorna genom gå religiös undervisning så att de kan lära sig torans budskap och de tränar även på att läras sig hebreiska. Pojkarna och flickorna går alltså liknande utbildningar men inte tillsammans med varandra.
En annan högtid som liknar de som återfinns i kristendomen och i nästan alla andra religioner är bröllopet. Skillnaden är att det judiska bröllopet är att det egentligen inte har en religiös betydelse utan att det istället är en borgerlig angelägenhet att få gifta sig. Men bröllopet är en mycket glad fest där det finns mycket mat, dryck och sång.
Den judiska begravningen skiljer sig också från de begravningar som vi är vana vid i Sverige. Den judiska begravningen skall helst äga rum inom bara något dygn efter att dödsfallet har inträffat och begravningen skall utföras på en speciell judisk begravningsplats. Efter begravningen så genomgår de anhöriga en sorgeperiod där de utövar speciella traditioner. Man försöker även göra årsdagen av dödsfallet till en högtid så att man minns den person som gått bort med glädje och tacksamhet.

Högtider under året
Sen finns det även fullt av högtider som inte firas på grund av någon milstolpe utan som firas just som högtider på samma sätt som vi svenskar firar våra högtider.
Judarnas största högtid skulle man kunna säga är sabbaten, en högtid som firas varje vecka och som har en mycket stor betydelse. Man firar sabbaten främst för att detta var guds vilodag men också för att på Sinai berg så fick Moses ta emot buden och ett utav dessa bud var att du skulle vila på sabbaten för att kunna fira att gud skapat människan och hela vår värld.  Dagen firas även för att man skall påminnas om att det fanns en tid utan vila, den tiden som judarna levde i Egypten som slavar innan gud kom och befriade dem från deras fångenskap.

En annan högtid som man ser som väldigt viktig inom judendomen är försoningsdagen.
Försoningsdagen börjar med den första dagen i den sjunde månaden och brukar därför infalla i september. (Den judiska kalendern ser inte ut som vår västerländska kalender utan de följer istället en månkalender och det är på grund av det som våra månader inte sammanfaller) denna högtid kallas för nyårsdagen och syftar alltså på det religiösa nyåret och man firar det med tacksamhet för det året som gått men man ber även för välgång under det nya året.
Det religiösa nyåret skall påminna om skapelsen och man vill därför återskapa den renhet och oskuld som människan hade i skapelsens början. Det är för att återskapa renheten och det oskuldsfulla i människan som alla, under de åtta dagar som följer, skall försöka att söka försoning med alla de människor som man bråkat med eller på något sätt sårat. Den tionde dagen är själva försoningsdagen och det är denna dag som man skall försonas med gud och man firar dagen genom fasta och genom allvarlig eftertanka en jude tillbringar ofta en stor del utav denna dag i synagogan. Det är först efter denna dags slut som det nya året kan börja på allvar eftersom man då har gjort upp med det gamla året.

Den judiska påsken är den största högtiden och det är då man firar och minns räddningen från slaveriet i Egypten. Den måltid som man äter under påsken första kväll består av smårätter och detta för att man skall påminns om tiden i fångenskap, även andra delar av måltiden har en symbolisk innebörd. Under måltiden skall ett litet barn ställa frågor om vilken innebörd det finns i det som sker och husfadern skall svara på dessa frågor genom att återge påskhaggdan, en berättelse om händelserna under uttåget från Egypten och deras betydelse.

Ytterligare en högtid som firas i judendomen är Chanukka och detta är en högtid som har liknelser med den kristna julen. Det man vill minnas med Chanukka är Makkabeérnas rening av templet då man äntligen kunde avlägsna den syriska härskarens avgudabild från templet. Man firar den genom att tända ett nytt ljus varje dag under åtta dagar i åttaarmad ljusstake. Man äter också gott och ger barnen presenter.
Det finns självklart mycket flera högtider inom judendomen men dessa är de största och mest betydande. Om du vill ta reda på mer ingående om någon högtid eller om du vill läsa om några fler högtider så står detta tydligt i boken ”Abrahams barn” av Christer Hedin på sida 78-84.

Vardagsliv
När du lever som jude så gäller det att ständigt vara medveten om din religion och att du försöker vara en så bra människa som möjligt samtidigt som du, så bra som du kan, följer de regler, lagar och bud som finns inom judendomen. De regler som finns inom vardagen har ofta en djup religiös innebörd och meningen med dessa regler är att göra hela livet heligt.

En vardagsregel som har stor betydelse i en judes liv är reglerna om maten. Dessa regler finns inom tre olika områden: främst är det valet av föda som spelar in, sedan även hur djuret du skall äta har blivit slaktat och även hur tillagningen av måltiden går till.
Man får t.ex. inte äta alla djur, då vissa djur kallas rena och vissa orena i Tanakh. I Tanakh står det väldigt tydligt om vilka djur som får ätas och vilka som inte får ätas. Det matförbud som är mest känt är det om att man inte får äta fläskkött, på detta är judarna lika muslimerna då de inte heller äter något som kommer från svin.
Som vi skrev tidigare så spelar även hur man slaktar djuret in på om en jude får äta köttet eller inte. Det slaktsätt som judarna förespråkar heter skäktning och innebär att man skär av halspulsådern på djuret så att allt blod rinner ut, detta är för att enligt judarnas matregler så får man inte förtära något blod. Dock så kan det vara svårt för judar att få tag på just sådant kött här eftersom Sverige har förbjudit denna slaktmetod. Förbudet gör så att skäktat kött är svårare att få tag på i Sverige och i och med det går även priset upp.
En annan regel är att man inte får blanda köttprodukter och mjölkprodukter i en och samma måltid. Detta innebär att judar t.ex. inte har såser gjorda på mjölk eller grädde till en kötträtt. De väldigt ortodoxa judarna har till och med två uppsättningar med köksredskap så att de inte behöver använda samma redskap till mjölk-/köttprodukterna.
Sabbaten är också något som påverkar det judiska vardagslivet, sabbaten infaller på veckans sjunde dag, lördagen. Sabbaten inleds på fredagskvällen och avslutas på lördagskvällen. Sabbatens uppgift är att ge vila och avkoppling från arbete och plikter och meningen med dygnet är att allt skall vara i stillhet och att inget arbete skall utföras. Det är även under sabbaten, på lördag förmiddag som man firar den viktigaste gudstjänsten i veckan.
Som du märker så finns det många regler som spelar in i den judiska vardagen och dessa skall man försöka följa så noga som möjligt. Om man, av någon anledning, har problem att följa dessa regler så blir man inte en sämre människa för det, det är att du gör så gott du kan som räknas.

Var kommer judendomen ifrån?
Judendomen härstammar från mellanöstern, det är något som alla de abrahemitiska religionerna har gemensamt, alla tre har nämligen sitt ursprung i mellanöstern.
Man kan säga att det är ifrån nutida Israel/Palestina som religionerna hade sin uppkomst.

Judendomen i Uddevalla/Göteborg

I Uddevalla så finns det ingen synagoga och inte heller någon judisk församling utan den närmaste församlingen ligger i Göteborg. I Göteborg finns det däremot två olika församlingar, en ortodox och en liberal. Trots olikheterna i församlingarna så har de fortfarande en gemenskap, något som i stort sätt finns i alla judiska församlingar runt om i Sverige. Om man vill komma på besök i den liberala synagogan så för man ”boka” ett besök om man inte är medlem så de är beredda på att man kommer. De vill veta i förväg främst för att säkerheten är så hög.
Om du vill veta mer om den judiska församlingen i Göteborg så kan du gå in på deras hemsida där du även kan hitta deras kontaktuppgifter.

http://www.judiskaforsamlingen.se/