Intervju med Josefine Sävenstrand
Om du jämför de 3 abrahamitiska religionerna med varandra, vilka skillnader och likheter tycker du finns?
– Den största skillnaden jag kan se är att vi har olika syn på Jesus i de olika religionerna. En muslim tror att Jesus var en profet. Han var en av många profeter som tog emot Guds budskap men med tiden tolkades budskapet fel. Judarna tror däremot att Jesus inte var Messias. Dom väntar fortfarande på sin frälsare. Medan vi kristna tror på att Jesus är frälsaren och vi behöver inte längre göra saker för ar att få vara med Gud. Genom att tro på Jesus är vi med Gud hela tiden. Han är alltid med oss och är alltid närvarande. Många försöker leva på ett visst sätt som en kärleksförklaring till Gud men det är inget måste. Genom att ge till andra av all den kärlek man får av Gud blir man en god människa och relationen med Gud stärks.
En annan skillnad är att vi inte har några heliga platser så som Muslimer och Judar har Jerusalem. Vi tror att Gud är med oss hela tiden. Han möter oss över allt.
Som kristen tror man på Jesus och när vi tar emot han ser vi Gud. Det är också en av skillnaderna. Vad vi vet om Gud. Vi har sett Gud i mänsklig form. Genom att följa Jesus vet vi hur Gud skulle känna, älska och vad han skulle göra.
Sen så finns det ju några likheter också. Vi har ju ett gemensamt ursprung Vi har samma Gud, samma källa. Vi har också en helig bok fast sen så har vi ju olika syn på boken och dess innehåll.
Hur spelar din religion och tro in på din vardag, hur utövar du din religion?
– Jag är ju präst och det är också mitt yrke så visst spelar min tro in mycket i min vardag. Men för en vanlig kristen så måste ju inte tron ha så stor betydelse i vardagen som det har för mig. Jag firar gudstjänsten på söndagar även om jag inte jobbar. Jag är en del av kristenheten och vi har ju en anledning att fira söndagar. Det var på en söndag Jesus uppstod. Sen så ber jag inför saker jag stöter på, motgångar och framgångar. Jag talar med Gud men inte på ett rituellt sätt. Det är mer så att jag reflekterar mina tankar med Gud, han är mitt bollplank. Så på det sättet spelar det väldigt stor roll för mig. Jag vill vara en god representant för andra kristna.
Det är som en oskriven regel, ett gensvar. Jag tar emot guds kärlek och speglar den till andra.
Jag vill också låta bli att fördöma andra.
Alla har vi ju olika sätt att vara kristen. En man tycker kanske inte att en homosexuell man är kristen, fast han menar att han är det. Vi har alla olika sätt att läsa bibeln och tolka den.
Sedan för en katolik finns det ju skrivna regler på hur man ska leva och tro. Men vi i svenska kyrkan prövar vi oss fram. Så för mig spelar min tro stor roll på min vardag. Hur jag är mot andra och hur jag kommunicerar med Gud.
Alla har vi ju olika sätt att vara kristen. En man tycker kanske inte att en homosexuell man är kristen, fast han menar att han är det. Vi har alla olika sätt att läsa bibeln och tolka den.
Sedan för en katolik finns det ju skrivna regler på hur man ska leva och tro. Men vi i svenska kyrkan prövar vi oss fram. Så för mig spelar min tro stor roll på min vardag. Hur jag är mot andra och hur jag kommunicerar med Gud.
Har du någonsin upplevt svårigheter med att utöva din religion? Har du mött fördomar?
– Jag har inte mött några fördomar. Jag känner mig väldigt fri som kristen. Jag kan ibland möta fördomar mot att jag är präst men inte för att jag är kristen. Men det är inget jag lider av. Jag kan ju få kommentarer ibland av folk jag känner och träffar i min vardag.
– Men du är ju präst?!
Det är klart att det finns många som är emot kvinnliga präster. Det är många som säger att eftersom jag är kvinna så tror jag inte på gud. Men tron är ju den samma för både kvinnor och män eller? Och sen när dom märker att ”åh hon läser ju ur bibeln” så börjar dom förstå att jag är lika kristen som dom är och att det är faktiskt är helt okej med mig som präst.
Visst kan min tro väcka nyfikenhet hos andra men det kan även bli en pinsam tystnad när folk får reda på att jag är troende och delar med mig av vad jag tycker och tänker.
Sen tror jag att vi kristna inte är med om lika mycket fördomar som kanske en muslim. Det tror jag beror på att vi kristna är dåliga på att utmärka oss. Av hela svenska folket är majoriteten kristna. Det är ju inte direkt så att om man tappar hakan när man får reda på att någon är kristen.
Visst kan min tro väcka nyfikenhet hos andra men det kan även bli en pinsam tystnad när folk får reda på att jag är troende och delar med mig av vad jag tycker och tänker.
Sen tror jag att vi kristna inte är med om lika mycket fördomar som kanske en muslim. Det tror jag beror på att vi kristna är dåliga på att utmärka oss. Av hela svenska folket är majoriteten kristna. Det är ju inte direkt så att om man tappar hakan när man får reda på att någon är kristen.
Hur skulle du förklara grunderna inom religionen för en person som aldrig tidigare hört talas om den?
– Ja alltså, Jesus är ju det som är grejen. Jag tror att jag hade börjat med att förklara utifrån trosbekännelsen.
Vi tror på Gud Fader allsmäktig,
Himmelens och jordens skapare.
Vi tror ock på Jesus Kristus,
hans enfödde Son, vår Herre,
vilken är avlad av den helige Ande,
född av jungfrun Maria,
pinad under Pontius Pilatus,
korsfäst, död och begraven,
nederstigen till dödsriket,
på tredje dagen uppstånden igen ifrån de döda,
uppstigen till himmelen,
sittande på allsmäktig Gud Faders högra sida,
därifrån igenkommande till att döma
Levande och döda.
Vi tror ock på den helige Ande,
en helig allmännelig kyrka,
de heligas samfund, syndernas förlåtelse,
De dödas uppståndelse och ett evigt liv.
Det är det man tror på helt enkelt.
Sen tror inte jag att den här världen har kommit till av en slump. Den är skapad av Gud men den ser inte ut som han ville att den skulle se ut. För vi människor är skapade med fri vilja och vi får välja själva mellan gott och ont. Gud gör sig synlig genom Jesus och han ger oss ett erbjudande att få komma hem igen till himlen om vi väljer att tro på Jesus och tar emot de Jesus har gjort. Och på så sätt förändras världen lite. Det finns hopp.
Sen tror inte jag att den här världen har kommit till av en slump. Den är skapad av Gud men den ser inte ut som han ville att den skulle se ut. För vi människor är skapade med fri vilja och vi får välja själva mellan gott och ont. Gud gör sig synlig genom Jesus och han ger oss ett erbjudande att få komma hem igen till himlen om vi väljer att tro på Jesus och tar emot de Jesus har gjort. Och på så sätt förändras världen lite. Det finns hopp.
Vilka traditioner och levnadssätt är viktigast inom Kristendomen?
– Det beror på vilken församling och kyrka man tillhör. Vi är ju alla överrens om att Jesus är viktig. Men sen så har vi gått skilda vägar vad gäller hur man ska leva, hur man firrar gudstjänst och vem som ska predika. Men det handlar ju som sagt om Jesus. Det handlar om att man har en relation med en Gud man tror är närvarande. Att man har ett samtal med Gud genom bön och gudstjänst.
Det är viktigt att vi i församlingen tar hand om varandra. Det ska märkas att vi tror på Jesus.
Sen så är Påsk och Jul viktiga högtider för oss.
Det är samma påskdag vi firar varje söndag. För det var då Jesus uppstod. Och Jul är viktigt för oss därför att det var då Gud blev människa. Pingst är också en viktig högtid. Pingst handlar om att vi tror att Gud är här och att han finns nära oss vart vi än befinner oss. Det är inte viktigt hur man firar bara att man firar. För oss är kristendomen väldigt fri och öppen. Självklart har ju jag som präst en handbok som ska följas, och om hur allt ska gå till. Tillexempel så finns det tydliga regler på hur en gudstjänst ska gå till. Men för en vanlig person är det väldigt öppet hur man firar högtider och hur man utövar sin tro.
Det är samma påskdag vi firar varje söndag. För det var då Jesus uppstod. Och Jul är viktigt för oss därför att det var då Gud blev människa. Pingst är också en viktig högtid. Pingst handlar om att vi tror att Gud är här och att han finns nära oss vart vi än befinner oss. Det är inte viktigt hur man firar bara att man firar. För oss är kristendomen väldigt fri och öppen. Självklart har ju jag som präst en handbok som ska följas, och om hur allt ska gå till. Tillexempel så finns det tydliga regler på hur en gudstjänst ska gå till. Men för en vanlig person är det väldigt öppet hur man firar högtider och hur man utövar sin tro.
___________________Fakta Kristendomen_______________________
Kristendomen i världen
Kristendomen är den mest utbredda religionen i Världen med sina 2.2 miljarder anhängare. De finns tre större delar som kristendomen har blivit indelad i. Dessa är Ortodox kristendom, protestantisk kristendom och den katolska kristendomen. Den del som är störst inom kristendomen är den katolska med sina 1 miljarder anhängare.
Det är svårt att peka ut några specifika platser där kristendomen är som störst då religionen är så väl utspridd. Men man vet att kristendomen är den dominerande religionen i Europa, Amerika, Filippinerna, och södra Afrika men den är dock på nedgång i många områden. Det finns dock områdn där kristendomen ökar t.ex. i Asien och Sydamerika.
Att vara kristen/Att konvertera till kristendomen
När en människa erkänner, från djupet av sitt hjärta, att Jesus är hennes herre kan man räkna den personen som kristen. Det är egentligen att tro som är det väsentliga i själva kristendomen. När du är kristen har du en kontakt med Gud, en relation och du erkänner honom som din skapare. När du har accepterat Gud på det sättet så får du känna det som kristna tror att människan blev skapad för, att bli älskad av Gud och att älska honom tillbaka.
Människor blir välkomnade in i kristendomen genom dopet, det är också då som de skrivs in i Svenska kyrkan. Genom att en döpt person genom går konfirmationen så accepterar hon den kristna tron och man räknas då som kristen.
För att en person skall kunna konvertera till kristendomen så får hon/han alltså genomgå dopet. Detta kan ske i alla åldrar. I vuxen ålder så krävs det en kort utbildning, som personen måste genomgå i kyrkan, för att man skall veta vilken tro man accepterar genom dopet.
Människor blir välkomnade in i kristendomen genom dopet, det är också då som de skrivs in i Svenska kyrkan. Genom att en döpt person genom går konfirmationen så accepterar hon den kristna tron och man räknas då som kristen.
För att en person skall kunna konvertera till kristendomen så får hon/han alltså genomgå dopet. Detta kan ske i alla åldrar. I vuxen ålder så krävs det en kort utbildning, som personen måste genomgå i kyrkan, för att man skall veta vilken tro man accepterar genom dopet.
Kyrkan
Den kristna kyrkan har idag mängder av gudstjänster heliga/symboliska handlingar och sakrament. Något du också väldigt ofta kan finna i en kristen kyrka är vacker konst och musik eftersom detta är något som genom tiden har växt sig allt viktigare inom kyrkan. I de flesta kyrkor så finns det en rad olika ämbeten och genom detta är det väldigt vanligt att det i kyrkorna gäller en slags hierarki. Självklart så skiljers sig detta åt inom de olika kyrkoinriktningarna.
Symboler som man ofta hittar i en kyrka är korset, en symbol som förr användes som ett skydd mot det onda och på så sätt levt kvar inom kristendomen.
Något som har väldigt högt symboliskt värde inom den kristna kyrkan är sakramenten, detta är små heliga och symboliska handlingar som skall förena gud med medlemmarna i församlingen. Två exempel på dessa sakrament är både dopet och nattvarden. Du kan läsa mer om dopet under Högtider. Men sen så skiljer sig de olika inriktningarna, katoliker och den ortodoxa kristna har ytterligare fem sakrament, nämligen bikt, konfirmation, prästvigning, äktenskap och smörjelse av de sjuka.
Symboler som man ofta hittar i en kyrka är korset, en symbol som förr användes som ett skydd mot det onda och på så sätt levt kvar inom kristendomen.
Något som har väldigt högt symboliskt värde inom den kristna kyrkan är sakramenten, detta är små heliga och symboliska handlingar som skall förena gud med medlemmarna i församlingen. Två exempel på dessa sakrament är både dopet och nattvarden. Du kan läsa mer om dopet under Högtider. Men sen så skiljer sig de olika inriktningarna, katoliker och den ortodoxa kristna har ytterligare fem sakrament, nämligen bikt, konfirmation, prästvigning, äktenskap och smörjelse av de sjuka.
Bibeln och heliga skrifter
Den kristna Bibeln delas in i två delar, det gamla testamentet och det nya testamentet. Det gamla testamentet handlar mest om israels folk, alltså judarna.
I gamla testamentet finns Profetböckerna med, de berättar om profeter och vad de sagt och gjort. Det finns även med Berättande skrifter är bland annat Moseböckerna, Samuelsböckerna och Kungaböckerna. De här texterna berättar om judarnas historia och tar också upp lagar och regler, det är därför som judarna tror på denna del av bibeln tillsammans med de kristna.
Kristendomen handlar främst om att följa guds lära och att tro på Jesus och det han utförde på jorden och därför är den viktigaste delen för de kristna. Något som därför har stor betydelse är de fyra berättelser, som ingår i det nya testamentet, som beskriver Jesu liv, död och uppståndelse. Dessa fyra berättelser kallas för evangelier, vilket betyder ”ett glatt budskap”.
Andra delar som finns med i det nya testamentet är Apostelgärningarna, som är berättelser om hur Jesus budskap spreds och om hur kyrkan bildades.
Upperbarelseboken finns också med i det nya testamentet och där handkar det om hur den värld som vi lever i nu skall gå under och om hur en nu värld skall skapas.
Tillsammans bildar alltså det gamla- och det nya testamentet bibeln, den bok som är helig för det kristna folket.
Upperbarelseboken finns också med i det nya testamentet och där handkar det om hur den värld som vi lever i nu skall gå under och om hur en nu värld skall skapas.
Tillsammans bildar alltså det gamla- och det nya testamentet bibeln, den bok som är helig för det kristna folket.
Högtider i livet/övergångsriter
Den kristna kyrkan är full av högtider, men det finns även olika högtider, som firas på olika sätt, inom de olika inriktningarna.
Dopet är en mycket viktig övergångsrit inom alla inriktningar då det även är ett grundläggande sakrament inom alla inriktningar i kristendomen. Dopet ses som en invigning i kyrkan och det skall utföras o den treenige gudens namn. Under dopet så utförs olika handlingar, de ortodoxa doppar barnet i vatten minst en gång medan katoliker och protestanterna enbart häller en hand vatten över barnet huvud tre gånger.
Konfirmationen är också en viktig övergångsrit, även fast det inte räknas som ett sakrament utav protestanterna. Genom konfirmationen bekräftar man det förbund man fick med gud efter dopet. Även när det kommer till konfirmationen går åsikterna isär med de olika inriktningarna. Ortodoxa kyrkor har konfirmationen i samband med dopet medan katolikerna ser konfirmationen som något som skall genomgås när barnet nått puberteten, alltså vid tolv till femton års ålder. Protestanterna däremot ser konfirmationen som en förberedelse inför den första nattvarden då de tyckte att ungdomar behövde detta eftersom de inte alltid var lärda inom religionen.
Även äktenskapet, eller närmare bestämt när två människor ingår i ett äktenskap, ses som en högtid och övergångsrit. Som vi skrev ovan så är äktenskapet ett sakrament inom den ortodoxa och katolska kyrkan men sakramentet är aningen viktigare i den katolska tron då ett äktenskap för katoliker räknas som oupplösligt, det betyder att man aldrig kan skilja sig eller gifta om sig med någon ny. Inom den protestantiska tron räknar man inte äktenskapet som ett sakrament och man ser heller inte lika hårt på att få gifta om sig.
Smörjelsen av de sjuka ses inte som en övergångsrit eller sakrament av några andra än de katolskt troende. Smörjelsen ses idag som en förberedelse inför döden där man får genomgå en sista bikt som leder till att man är syndfri i dödsögonblicket.
Förutom dessa sakramenthögtider så präglas det kristna livet av en serie högtider som tillsammans bildar ett kyrkoår. Kyrkoårets största högtider visar de viktigaste inslagen i den kristna tron, mellan dessa större högtider så ligger flera mindre högtidliga söndagar, där varje söndag har sin speciella uppgift i att förkunna den kristna tron. Meningen med detta är alltså att kyrkoåret i sig skall spegla hela kristendomens innehåll.
Konfirmationen är också en viktig övergångsrit, även fast det inte räknas som ett sakrament utav protestanterna. Genom konfirmationen bekräftar man det förbund man fick med gud efter dopet. Även när det kommer till konfirmationen går åsikterna isär med de olika inriktningarna. Ortodoxa kyrkor har konfirmationen i samband med dopet medan katolikerna ser konfirmationen som något som skall genomgås när barnet nått puberteten, alltså vid tolv till femton års ålder. Protestanterna däremot ser konfirmationen som en förberedelse inför den första nattvarden då de tyckte att ungdomar behövde detta eftersom de inte alltid var lärda inom religionen.
Även äktenskapet, eller närmare bestämt när två människor ingår i ett äktenskap, ses som en högtid och övergångsrit. Som vi skrev ovan så är äktenskapet ett sakrament inom den ortodoxa och katolska kyrkan men sakramentet är aningen viktigare i den katolska tron då ett äktenskap för katoliker räknas som oupplösligt, det betyder att man aldrig kan skilja sig eller gifta om sig med någon ny. Inom den protestantiska tron räknar man inte äktenskapet som ett sakrament och man ser heller inte lika hårt på att få gifta om sig.
Smörjelsen av de sjuka ses inte som en övergångsrit eller sakrament av några andra än de katolskt troende. Smörjelsen ses idag som en förberedelse inför döden där man får genomgå en sista bikt som leder till att man är syndfri i dödsögonblicket.
Förutom dessa sakramenthögtider så präglas det kristna livet av en serie högtider som tillsammans bildar ett kyrkoår. Kyrkoårets största högtider visar de viktigaste inslagen i den kristna tron, mellan dessa större högtider så ligger flera mindre högtidliga söndagar, där varje söndag har sin speciella uppgift i att förkunna den kristna tron. Meningen med detta är alltså att kyrkoåret i sig skall spegla hela kristendomens innehåll.
Högtider under året
Andra viktiga högtider är t.ex. Julen, advent, påsk.
Advent är ett ord som betyder ankomst och meningen med att man firar advent är för att man skall förbereda sig inför Jesusbarnets födelse. Advent firas under fyra söndagar i följd och den första adventssöndagen brukar infalla runt den 1 december.
Som vi skrev ovan är julen en mycket viktig högtid. Det beror på att julen representerar Jesus födelse och det är den 25 december som man i kyrkorna firar detta.
Sedan har vi påsken, den största utav alla högtider inom den kristna kyrkan. Man firar påsk till minne utav Jesus död och uppståndelse. (Detta skiljer sig från judarnas påsk då de firar sitt uttåg ur Egypten.)
Påsken är något som man inte firar under enbart en dag utan man firar den under en vecka, påskveckan. Enligt bibeln så korsfästes Jesus på en fredag och det är alltid på fredagen som man firar hans död, hela veckan innan detta är full av högtider som man firar till minne utav de händelser som bibeln berättar om. Det är söndagen som inleder påskveckan och den söndagen har fått namnet palmsöndagen, den har fått detta namn efter som det var denna dag som Jesus red in i Jerusalem på en åsna och människor la palmblad på vägen där han red. Onsdagen kallas, speciellt i Norden, för dymmelonsdagen eftersom man då dämpade klockornas klang i staden för att få människor att inte allvaret i det som komma skulle.
Torsdagen kallas för skärtorsdagen, skär som betyder ren, menar på att det var denna dag som Jesus tvättade sina lärjungars fötter. Men det är också den dagen som de flesta kyrkor firar som en speciell nattvardsdag till åminnelse av den måltid som Jesus åt med sina lärjungar strax innan han blev gripen. Fredagen, som var den dag som Jesus blev korsfäst på firas med största enkelhet i kyrkorna och det gör man för att man vill markera sorgen över det som hände Jesus. Själva påskafton är enbart en dag av väntan på påskdagen. På påskdagen uppstår Jesus igen och man visar sin glädje över det med ha gudstjänster fulla med jubel och glädje. Man vill fira att livet vann över döden. Nattvarden är ytterligare en högtid, den går att läsa mer om under rubriken Vardagsliv.
Advent är ett ord som betyder ankomst och meningen med att man firar advent är för att man skall förbereda sig inför Jesusbarnets födelse. Advent firas under fyra söndagar i följd och den första adventssöndagen brukar infalla runt den 1 december.
Som vi skrev ovan är julen en mycket viktig högtid. Det beror på att julen representerar Jesus födelse och det är den 25 december som man i kyrkorna firar detta.
Sedan har vi påsken, den största utav alla högtider inom den kristna kyrkan. Man firar påsk till minne utav Jesus död och uppståndelse. (Detta skiljer sig från judarnas påsk då de firar sitt uttåg ur Egypten.)
Påsken är något som man inte firar under enbart en dag utan man firar den under en vecka, påskveckan. Enligt bibeln så korsfästes Jesus på en fredag och det är alltid på fredagen som man firar hans död, hela veckan innan detta är full av högtider som man firar till minne utav de händelser som bibeln berättar om. Det är söndagen som inleder påskveckan och den söndagen har fått namnet palmsöndagen, den har fått detta namn efter som det var denna dag som Jesus red in i Jerusalem på en åsna och människor la palmblad på vägen där han red. Onsdagen kallas, speciellt i Norden, för dymmelonsdagen eftersom man då dämpade klockornas klang i staden för att få människor att inte allvaret i det som komma skulle.
Torsdagen kallas för skärtorsdagen, skär som betyder ren, menar på att det var denna dag som Jesus tvättade sina lärjungars fötter. Men det är också den dagen som de flesta kyrkor firar som en speciell nattvardsdag till åminnelse av den måltid som Jesus åt med sina lärjungar strax innan han blev gripen. Fredagen, som var den dag som Jesus blev korsfäst på firas med största enkelhet i kyrkorna och det gör man för att man vill markera sorgen över det som hände Jesus. Själva påskafton är enbart en dag av väntan på påskdagen. På påskdagen uppstår Jesus igen och man visar sin glädje över det med ha gudstjänster fulla med jubel och glädje. Man vill fira att livet vann över döden. Nattvarden är ytterligare en högtid, den går att läsa mer om under rubriken Vardagsliv.
Vardagsliv
En viktig del utav att vara kristen är att gå på de gudstjänster som hålls i kyrkan. Den kristna gudstjänsten bygger faktiskt på den judiska morgonbönen och dess händelser. En gudstjänst innehåller alltså både textläsning och bön. Även nattvarden spelar stor roll i en kristet troendes liv. Nattvarden firas av alla kristna och den allmänna uppfattningen av nattvarden är att under ceremonin så förvandlas brödet och vinet till Jesus kropp och blod.
En annan viktig del utav att vara kristen är att gå igenom de högtider och övergångsriter som ni kan läsa om ovan.
I kristendomen så är kärleksbudet väldigt viktigt, det menar på att man skall älska och de människor som finns omkring en, även fast det kan kännas som om vissa personer inte förtjänar din kärlek. Det finns ingen regel om att man skall vara god mot sin omvärld, men flertalet kristna är det för att det ses som en kärleksförklaring till gud. Det ses mer som en oskriven regel. Något som också är viktigt för de flesta kristna är att hålla förhållandet med gud igång genom böner och samtal, att man låter gud ta plats i vardagen och livet.
Självklart så skiljer sig vardagslivet mycket beroende på vilken förgrening av kristendomen som man tror på. Den protestantiska kristna och den katolska kristna har helt olika ritualer och sätt att utöva sina religioner på. T.ex. så har den katolska kyrkan mycket fler ”regler” än vad den protestantiska kyrkan har.
Var kommer Kristendomen ifrån?
Kristendomen härstammar från Mellanöstern, det är något som alla de abrahmitiska religionerna har gemensamt, alla tre har nämligen sitt ursprung i Mellanöstern.
Man kan säga att det är ifrån nutida Israel/Palestina som religionerna hade sin uppkomst
Kristendomen härstammar från Mellanöstern, det är något som alla de abrahmitiska religionerna har gemensamt, alla tre har nämligen sitt ursprung i Mellanöstern.
Man kan säga att det är ifrån nutida Israel/Palestina som religionerna hade sin uppkomst
Kristendomen växte fram från judendomen och den bildades av de människor som valde att följa Jesus. Kristendomen spreds snabbt från Palestina och vidare till de områden som ligger runt om Medelhavet. Två platser som blev viktiga för kristendomen är Rom, den katolskakyrkans huvudcenter som ligger i nuvarande Italien, och Konstantinopel de ortodoxas huvudcenter som ligger i nuvarande Turkiet.
Kristendomen i Uddevalla/Göteborg
I Uddevalla så finns det ett stort utbud av kyrkor, svenska kyrkan har flera församlingar, det finns även en katolskförsamling och flera frikyrkor. T.ex. på dessa är Södertullkyrkan, Fristaden och Pingstkyrkan. Den katolska församlingen ger en alternativ inriktning till den svenska kyrkan som är protestantisk. Men trots sina skillnader så har de ett nära samarbete med varandra enligt prästen Josefine Sävestrand.
Om du vill veta mer om den kristna kyrkor i Uddevalla så kan du gå in på hemsidorna nedan och där du även kan hitta kontaktuppgifter till de olika församlingarna.
http://www.uddevalla.pingst.se/ http://www.svenskakyrkan.se
http://www.fristaden.nu/
